Ibland blir man överraskad över politikers naivitet. I dagens SvD kan man läsa att en rödgrön regering skulle ställa krav på USA, att avveckla sina militärbaser världen över i denna artikel.
Man tror ju det är första april. Eller åxå har deras partiledningar rökt något lustigt och fått visioner från 1968 om världsfred och Flower Power.
Ok, jag är nog ingen större anhängare av den amerikanska politiken och utrikespolitiken, som ofta speglas av att man minsann har receptet på vad som är rätt eller fel, och kastar sig in i diverse konflikter till synes onödigt. Men å andra sidan håller de en nagel i ögat både på olika regimer som definitivt inte har fredliga avsikter.
Senast har vi ju nu Nordkorea, som uppenbarligen skulle invadera Sydkorea om de hade möjlighet. Sedan 50-talet har det varit dispyter vid den gränsen och alla måste väl efter sådär 60 år fatta att de diplomatiska kanalerna nu är uttömda. Har man då inte en avskräckande militärmakt med baser som kan sättas in med kort varsel är man ganska rökt.
Vi har Iran, som garanterat inte skulle dra sig för att använda våld och dessutom underblåser andra konfliktområden i världen.
Vi har Ryssland som börjar spänna musklerna igen, och det finns en massa andra potentiella konfliktområden där det handlar om militärt övertag eller maktbalans, och där var och en måste inse att diplomati inte kommer långt.
Det finns olika terroristbaser med islamska fundamentalister över världen som sannolikt ej heller låter sig resoneras till rätta av diplomati.
Förutom detta ska man ha i minnet att USA har ett mycket avancerat informationssystem, t.ex. CIA/NSA, vilket gör att man har tillgång till information som aldrig kommer till vår eller allmänhetens kännedom. Så i många fall, kan det vara så att ett angrepp på ett land eller liknande, kan vara påkallat av information vi aldrig får tillgång till.
Men tidsaspekten är även intressant. Genom att ta bort permanenta militära installationer, rubbar man inte bara maktbalansen i ett område, man försvårar även för att kunna stabilisera, d.v.s. kalla in trupp när det behövs.
Ett exempel är Kuwait/Irakkriget där man med relativt kort varsel behövde kraftsamla för att driva tillbaka Irakierna. Hade man inte haft militära flygfält och baser i närområdet hade operationen blivit mycket svårare och definitivt tagit längre tid. Sannolikt åxå kostat fler liv och pengar. Men i de rödgrönas värld är det tydligen diplomati som gäller. Jag skulle vilja möta den diplomat som hade kunnat prata Saddam från att lämna Kuwait. Men i flumversionernas värld om en värld utan aggressioner och krig är förstås allt möjligt.
Till saken hör faktiskt att antalet konflikter i världen dramatiskt ökat, och under världshistorien har det aldrig varit så mycket krig som under 1900-talet. Hur 2000-talet blir vet ju ingen, men det vore rent naivt att tro att konflikter alltid kan lösas på diplomatisk väg, och att det aldrig kommer att bli konflikter och krig i framtiden. Därför är det viktigt att man behåller den militära maktbalansen och inte ensidigt kräver att stormakter som USA, ska montera ner sina baser i världen.
Sist men inte minst kan man klura lite på om inte de rödgröna drabbats av någon form av hybris. Vi är alltså ett litet skitland som klarat oss från krig i flera hundra år, och har ett försvar som snarast är ett skämt. Vi ligger i kanten av Europa och har knappt 10 miljoner invånare. Vilken rimlig påverkan kommer ett sådant larvigt uttalande från en regering (Gud förbjude), ha mer än att försämra de diplomatiska förbindelserna med i synnerhet USA? Tror någon att den Obama kommer att säga ”Javisst, Mona! Självklart ska vi göra som Ni vill. Jag skriver under ordern imorron.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar