Allt stämmer med "Lilla Saltsjöbadsavtalet".

Avpixlat har idag av signaturen V.L. en tänkvärd artikel om hur man ordleker, för att lura i gemene man, alltså Nisse i Hökarängen att vad man håller på med är rätt och riktigt när det gäller invandringspolitiken.

Jag drar mig till minnes ”Lilla Saltsjöbadsavtalet”, och kopplat med hur pressen och politiker agerat ställer jag mig frågan om det inte finns ett propagandaministerium, eller statligt verk som arbetar med att styra medborgarna dit politikerna vill. Det vore egentligen inte alls konstigt, och detta ministerium är då sannolikt skapat under 60-talet, och lyder under det politiska parti som har makten. Man tillhandahåller kunskap om hur medborgarna ska påverkas och ger råd. Men om vi tänker tillbaka på 60-talet, och hur det fungerade då, var det ju medborgarna som skulle utbildas och informeras för sitt eget bästa. Man hade program som Anslagstavlan, allt var tillför dig, ja, kanske inte bokstavligen, men allt som var bra för samhället var givetvis bra för dig. Men det kan ju inte heta att man bedriver propaganda. Det heter utbildning, information och fakta. Propaganda hade man ju i totalitära regimer och ger direkt kopplingar till Goebbels. I Östeuropa hette det säkert inte propaganda, men var det givetvis likafullt. Så varför skulle man inte ha en linkande funktion i Sverige? Det faller mycket logiskt, och i synnerhet beaktande kopplingarna som fanns mellan vänsterkrafter och DDR när det begav sig.

Kommer Ni ihåg desperationen när Radio Nord började sända? Man låg alltså på internationellt vatten och sände radio som skulle konkurera med SR. Politikerna blev desperata och man hittade givetvis på ett sätt att stoppa Radio Nord. Varför då kan vi fråga oss idag? Jo, bara för att det statliga företaget SR/TV var de som fick tillhandahålla information till medborgarna. Man kontrollerade SR/TV och vad man ville att de skulle få veta kom från SR/TV. Inga andra informationskanaler skulle tillåtas, trots att vi pratar om mest musik och lite reklam.

För mig sprack bubblan någon gång på tidiga 70-talet, då man tittade på TV, och ordet ”invandrare” lanserades. Det hade alltid hetat ”utlänning”, och detta användes även som tillmäle. Men helt plötsligt använde SR/TV ett nytt påhittat ord som var rent larvigt; ”invandrare”. De hade väl för fasiken inte vandrat till Sverige, och ”in” går man i ett hus, inte i ett land. Men bara lanseringen av detta ord är alltså ett tecken på att det både finns ett propagandaministerium, samt att media och då i synnerhet public service (PS), står direkt under deras kontroll. Än idag kramar man PS som en snuttefilt, trots att det är ett totalt utagerat koncept som finansieras av licenspengar för att medborgarna har ”kanalväljare”. Det kanske var logiskt på 50-80-talen men idag?

Men åter till Lilla Saltsjöbadsavtalet. Det är mycket intressant av tre skäl: För det första har det aldrig ägt rum den 21 mars 1987. Alla förnekar det utom några få journalister som hävdar att de var där. Vad finns det för anledning att förneka eller hemlighålla möten? Att man från politiker och myndigheter vill kontrollera den information medborgarna får är givetvis kontroversiellt, och stred givetvis mot allt vad demokrati står för, i synnerhet som man hävdade att PS tillhandahåller fakta, utbildning och information.

För det andra har vi det som är känt och har läckt från detta avtal vilket är följande:

”Som oberoende journalist har Du att beakta följande rekommendationer:

* Företrädesvis positivt bedöma och omskriva svenska medborgare av utländsk härkomst, detta särskilt i samband med ungdoms- idrotts- och konstnärlig verksamhet

* Vid evenemang med inslag av skiftande kulturer, företrädesvis intervjua och visuellt framhålla medverkande av utländsk härkomst

* Att under en tidsperiod av fem år systematiskt nedtona de negativa effekter som utpekande av speciell rastillhörighet vid brottslig verksamhet kan komma att ha för drabbade populationer.”

Läs ovanstående flera gånger – det är även grunden för hur det fungerar idag,  med vissa tillägg och modifikationer.

Vi snackar alltså om 1987. Ta och fundera lite på hur media agerat, och vilka nyheter du fått dig till livs. Märkligt nog verkar det i alla fall i mitt huvud som detta stämmer mycket väl överens med hur media än idag agerar.

För det tredje funderar man på vilka som var sammankallande till detta ”avtal”. Politiker? Försvaret? FRA? Eller vilka andra kan rimligtvis kommit med direktiv och regler, (för det är vad vi pratar om), när det gäller journalister. Kanske ett propagandaministerium?

1987…men det känns som idag när man tittar i tidningarna, och läget börjar bli alltmer desperat. Vad är informationen eller statistiken om ”personer med utländsk härkomst” om brottslighet och våldtäkter? Varför vitpixlar man dömda brottslingar, och bara anger personernas ålder, emedan man går ut med namn och bild på svenskar? Varför flashar man negativa nyheter som är direkt och uppenbart knutna till invandrare, emedan man låter andra ligga på förstasidan flera dagar? Varför hemligstämplar man BRÅ-utredningar eller ens låter bli att utreda saker i statistikens förlovade land? Varför agerar alla tidningar på samma sätt och samtidigt när det gäller kommentarer och länkningar som inte passar? Ett typexempel är när man i januari 2010 stängde ner/raderade alla kommentarer och länkningar som var invandringskritiska, och öppnade upp dem lite efter valet. Mycket märkligt eller hur?

Äsch…jag får fortsätta på detta tema imorgon…ids inte skriva mer ikväll.

/ Ulmerkotten