söndag 18 januari 2015

Lite propaganda från SOM-institutet

Hittade dennaartikel som är ett typexempel på hur man bedriver propaganda. Om vi börjar med upplägget är det så att man använder sig av Marie Demker och använder hennes titlar d.v.s. statsvetare och professor för att få vederhäftighet. ”Så här är det” är bilden man vill ge. Man hänvisar till en länk som bara slutar i en enda gröt av undersökningar av europeiska unionen, och där i alla fall inte jag hittar något relevant.
I ingressen kör man med ”Vi är vana vid en stor invandring och ser positiva effekter av det.”. Snacka om hyckel. För det första är svenska folket inte ”vi”. Det består av knappt 10 miljoner individer med olika åsikter och att försöka få någon vi-känsla med alla svenskar är något som är rent larvigt och inte existerat sedan makarna Myrdals tid. Vidare är vi inte alls vana vid stor invandring, tvärtom; vi har drabbats av det med stora problem och kostnader som följd. Kommunerna tvingas ta emot ekonomiska migranter som kallar sig ”flyktingar” och alla deras anhöriga på bekostnad av svenska skattepengar och vi är snarare ”lidande” av det än vana vid det. Vi har inget försvar, skolorna är usla, sjukvården dålig, äldrevården och pensioner usel och en skam. Detta emedan man allokerar allt mer pengar till migrationsverket och kostnader relaterade till invandringen. Det är inte att vara ”vana”, det är en den största katastrof detta land sett på många årtionden. Men Marie Demker må gärna svara på alla de ”positiva effekter” som finns av den sanslösa invandringspolitiken. Det är kanske visioner i Ullenhags huvud om framtida order till svenska företag, någon kulturberikning eller vad katten som helst. Konkreta bevis på positiva effekter lyser med sin frånvaro emedan alla negativa kan ingen förneka.
Vidare kan man läsa: ”Det som på sikt kan förändra den positiva attityden är om vi får en politik som gör att samhället inte lyckas med integrationen. Det handlar inte om mängden flyktingar.”. OK. Detta var ett rent bottennapp i logik. Integration består givetvis av ett antal komponenter där det givetvis är svårare att integrera personer ju äldre de är, andra värderingsgrunder de har, annan och konstig religion (läs islam), samt är relaterat till språkkunskaper och utbildningsnivå. Vidare har det givetvis att göra med hur mycket arbeten som finns i detta land. Här har svenska politiker ett totalt hjärnsläpp och de tror att de kan skapa arbeten på olika sätt. Det kan de inte. Givetvis kan man hitta på arbeten inom offentlig sektor så långt pengarna räcker, men svensk industri behöver inte lågutbildade personer som knappt kan prata svenska, och definitivt inte betala för alla deras anhöriga som vi måste betala försörjning för. Självklart handlar det om mängden personer, det är direkt relaterat till problemen i sig själva på olika sätt.
”Vi har ingen nationalistisk tradition som gör det svårt att ta emot människor från omvärlden, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.”, kan man läsa. Nähä. Vi har alltså inga traditioner, ingen kultur eller annat i detta land. "Berikning" heter det visst. Strålande SOM-institutet! Vi ska alltså vara tacksamma för allt som berikar oss eftersom vi inte har något vi är stolta över, ingen kultur eller annat som världens äldsta kungarike. Vi har alltså ingen nationalistisk tradition. Vi har ju bara ”..midsommar och sådana töntiga saker.” som Sahlin uttryckte det.

3 kommentarer:

anonym sa...

Göteborgs universitet är ju ett skämt, särskilt humaniora avdelningarna är ju packade fulla med korkade kommunister och programmerade kulturradikaler

Anonym sa...

Demker är en slirig dam.

SAMTLIGA SOM-undersökningar sedan 1986 (när de startade) visar att det är fler som vill se färre flyktingar än motsatsen. En majoritet vill alltså se färre flyktingar.

Detta är undersökningar där Demker medverkat i många år och hon undanhåller dessa högintressanta data.

Sök på "svenska trender 2013".

Arlav sa...

Kankske man bör granska om bara lite grann, Marie Demkers bakgrund och åsikter, innan man litar på henne?
En sak jag lärde mig för länge sedan, gäller iofs mest journalister, är att fråga sig VARFÖR skriver personen detta, och varför gör han det just nu?
Inte VAD han skriver utan varför!
Under de senaste åren han man kunnat se samma ämne tas upp av flera tidningar, och då exakt samtidigt!
En tillfällighet? Tror inte det.
Man gör en gemensam trevare för att se hur den mottas, sen kan man gå eventuiellt vidare.