Det verkar som om svenska strafflagstiftning har gått helt över styr.
Det finns tre nivåer som jag ser det på brott:
1. Inget har egentligen inte hänt men det kunde kanske ha gjort det. Man vill alltså straffa medborgarna för att de gör något som kunde ha skadat dem själva eller andra. Typexempel på detta är hastighetsöverträdelser, bilbältesanvändning, bil och båtonykterhet, och andra tramslagar. Man bestraffar som regel dessa personer mycket hårt i förhållande till brottet. Rent logiskt har ingen kommit till skada och ingenting har hänt, så enkelt är det.
2. Avsiktlig förberedelse till brottslig verksamhet. Man har köpt och har vapen, alltså inte några tramsiga luftvapen. Man har sprängämnen, eller det finns klara bevis på att man planerar grova brott. I denna kategori finns det en massa folk som man straffar lite larvigt, kanske med villkorliga domar, några månaders fängelse på sin höjd, eller så. Alltså lite ajabaja-mentalitet.
3. Här har vi de allvarliga brottslingarna, som planerat och genomfört brott som skadar samhället, företag eller privatpersoner. Vi pratar om våldtäkter, bilbränder, mord, mordförsök, stölder (grova), terroristverksamhet och annat som uppenbarligen är direkt avsett eller för egen vinning.
Men här kommer paradoxen i den svenska rättsskipningen in. Den sistnämnda kategorin av brott är det mängdrabatt på. Alltså har man våldtagit ett antal kvinnor, mördat folk eller så upprepade gånger eller ägnat sig åt en kombination av alla dessa, då får man "mängdrabatt". Straffen läggs givetvis inte ens ihop, utan man kanske blir dömd för det grövsta brottet och får "resten på köpet", d.v.s. straffas inte ens för dem. Har man mördat någon kan man lika gärna mörda några till - straffet är detsamma.
Man tycker med min logik att om man köper 10 varor må man betala för dem, och inte bara för den dyraste. Har man begått 10 brott läggs straffen ihop till det straff som ska avtjänas, inte bara det allvarligaste brottet.
Men så fungerar inte svensk lagstiftning, och dessutom är det tydligen regel att släppa ut brottslingarna efter 2/3 av avtjänat straff. Straffskalan dessutom är rent löjligt låg.
Annorlunda är det om du är Svensson, och ertappas med att kört några km/h över vad det stått på någon dekorativ skylt som nyligen passerats. Då ska du straffas. Böter, så höga som möjligt. Något kunde ju ha hänt, eller hur? Ett barn kunde ha sprungit ut och då kunde du kanske inte hunnit stanna, kanske. Men det gjorde det inte, men betala dryga böter ska du ändå. Alla logiska argument kan du glömma.
Allt emedan, grova brottslingar går på våra gator och släpps ut i förtid med symboliska straff. Utvisas inte till sina hemländer, och begår nya brott. Pundare är det inte mödan värt att prata om...de vet hur man kommer undan straff, och det är ju synd om dem, för 27:e gången. Klart att de stackarna stjäl för att finansiera sitt beroende, eller hur? Otur bara för de privatpersoner som drabbas.
Så man frågar sig om detta är ett land som är till för de laglydiga medborgarna eller brottslingarna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar