torsdag 15 september 2011

Häng ut landsförrädarna


Vi har idag en debatt en pseudodebatt om ”näthatet” vilket inte existerar, utan det handlar helt om att undertrycka åsikter som inte passar. Javisst finns det klockrena idioter på nätet som kastar ur sig oförskämdheter, med de är mycket få och inget problem. Vad det handlar om är att undertrycka åsikter som ej är passande, alltså inte ska få komma till allmänhetens kännedom. Jag har skrivit om detta tidigare, och avser inte avhandla det mer.
Man kommer alltså kräva att personerna identifierar sig på nätet med motiveringen att ”man ska stå för sina åsikter”.

Men nu är problemet att förutom ett näthat från diverse vänsterelement som inte kan föra en saklig debatt har vi även fenomenet att samma kategori, till och med ger sig på folkvalda representanter och politiker rent fysiskt. Alltså är det inte helt ofarligt att publicera åsikter på nätet även om man står för dem och bara vill diskutera. Det finns gott om personer som inte vill föra sansade debatter, och att för samma kategori personer berätta vem man är kan leda till ren personförföljelse, även om det man skriver är fullt lagligt.
Alltså behövs nätanonymitet, inte för att jag eller andra inte står för våra åsikter, utan för att det är en ren demokratisk rättighet att uttrycka vad man tycker, och det finns element som inte respekterar yttrandefrihet och demokrati.
Dessutom tycker jag faktiskt att om man skriver artiklar, eller påstår saker på nätet får räkna med att bli emotsagd, och tåla en hel del. Det är Internets spelregler. Vidare är det så vad beträffar kommenteringsfälten att tidningarna gladeligen använder Internet, och papperstidningarna kommer med tiden att försvinna. Tidningarna har gjort ett medvetet val att publicera sig på Internet, men beter som om det vore papperstidning som inte kan bli emotsagd. Sedan tycker jag att de exempel som tagits ”näthat” är fullt i klass med det man kan höra från barn på dagis, som springer till mamma och klagar över ett tillmäle från en kompis.
Man gömmer sig givetvis bakom en hel rad med nysvenska termer som ”främlingsfientlighet”, för att legalisera sin censur. All kritik mot invandringspolitiken är främlingsfientligt, och tabu att visa i tidningarna eller diskutera. Observera att det inte handlar ett uns om rasism utan om den politik som politikerna bedriver.

Men till saken, man kräver alltså en identitet av den som kommenterar. För att personen ska stå för sina inlägg. Det tycker tidningarna är logiskt, d.v.s. den som bara har ”rent mjöl i påsen” ska få göra inlägg och passar inte inläggen anser man sig ha rätt att banna personen. Inte baserat på lagen, utan de förhållningsorder man själva bestämt.

Men låt oss nu applicera denna princip att de som har ”rent mjöl i påsen” borde få stå för sina gärningar. Idag har alltså DN och SvD artiklar om att en professor skrivit en bok om personer som jobbade åt DDR när det begav sig. Detta behöver de inte stå till svars för idag, utan dessa akter är hemligstämplade. Så jag frågar mig; vad är värst, lite tillmälen och ej PK-kommentarer på Internet, eller att arbeta för främmande underrättelsetjänst och lämna uppgifter till Stasi?


4 kommentarer:

Robin Shadowes sa...

Någon kommenterare påpekade att med deras resonemang kunde man lika gärna avskaffa valhemligheten. Har man rent mjöl i påsen så borde man ju kunna stå för sina åsikter. Hade det blivit så, så hade SD störtdykt ut ur riksdagen. Ingen hade vågat rösta på dem om man blev åsiktsregistrerad direkt vid valurnan. Man hade även kunnat sortera ut blankröstare och soffliggare i så fall.

Vad näthat angelangar så står pk-sidan för det mesta med detta. Dels har vi den norrländske kommunisten som ville skjuta Reinfeldt men även Aftonhorans Tore Börjesson som ansåg att Jimmie Åkesson borde dö. Då har jag ändå inte räknat in alla islamska forum och bloggar där det hetsas mot judar och oss andra otrogna. Där kan man verkligen snacka om näthat.

Ulmerkotten sa...

Precis. Jag har påtalat det där med valhemligheten, och kopplingen är uppenbar.

Men åsikter och tankar är en sak. När det gäller de gamla Stasi-medarbetarna pratar vi om åratal av handlingar och rent landsförräderi.

Robin Shadowes sa...

Yes, dom är klockrent landsförrädare. Dom har haft decennier på sig att göra avbön och träda fram men ingen har ännu gjort det frivilligt. Vilket bara innebär att dom står för sina kommunistiska åsikter fortfarande. Jag är dessutom av den ullen att jag inte lägger fingrarna emellan. Nöjer mig inte bara med fängelse. Dom förtjänar samma straff som Vidkun m a o.

Ulmerkotten sa...

Lägg märke till att man i artikeln (och boken) har 57 personer, antagligen noga selekterade. Man undrar vad det totala antalet var. Misstänker att damen har skrivit om de mest okontroversiella. Ponera att en ledande politiker som är aktiv idag har en bibba hos SÄPO - jag tror knappast de skulle lämna ut det.