Näthat

Det här med näthatet är ju en het debatt. Tidningarna är ansvariga för att sanera från kommentarer som strider mot lagen. Där går egentligen gränsen, men man går som jag påtalat tidigare mycket längre och raderar allt som inte är PK. Det är uppenbart att det sker med politikernas goda minne och sannolikt även instruktioner, som sedan utförs antingen av tidningen eller Interaktiv Säkerhet AB i Varberg, alltså på tidningarnas uppdrag.

I de flesta fall pratar vi dock inte om näthat, och att de som gör inlägg gömmer sig bakom anonymitetens fana. Det handlar om att begränsa den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Lagen är skriven långt innan internet fanns och gör ingen skillnad på om något sker anonymt eller ej, det viktiga är innehållet och vad som skrivs eller yttras. Dock fattade de som stiftade lagen vikten av att t.ex. uppgiftslämnare ska få vara anonyma till tidningar, och tidningarna är inte skyldiga att lämna ut från vem de fått uppgifter. Vidare accepter man att de som vill vara anonyma får vara det, och man kan t.ex. se personer som man pixlat på bilder, eller som bara visar ryggen närde intervjuas. Detta respekterar media men inte när det gäller kommentarerna. Man beter sig alltså rent sagt paradoxalt, och tar hjälp av, och understödjer samt accepterar anonymitet när det gynnar deras verksamhet, men inte när det gäller kritiska åsikter om artiklar eller andra saker som inte är politiskt korrekta. Sådana saker raderas obönhörligt, även om kommentarerna på intet sätt strider mot lagen.

Vad värre är, man tar bort länkningar till bloggar. Dessa har man inte någon som helst ansvar för, men eftersom de uttrycker saker man inte vill ska komma till läsarnas kännedom, tar man bort länkningarna. Som jag påtalat tidigare, denna blogg är helt bannad av SvD oavsett vad jag skriver eller kommenterar. Mina åsikter är så ”ej PK”, eller farliga för andra att ta del av att medborgarna inte ska få känna till att de finns. Detta är ren censur och emot grundlagen om yttrandefrihet. Man vill ge sken av ett öppet forum när det gäller kommentarer och länkningar, och tolererar meningsmotståndare, men inte saker som är ej PK. Att fråga tidningarna varför de agerar på detta sätt är givetvis helt utsiktslöst. Jag provade några gånger i början, men insåg att det är ”locket på” som gäller när det gäller vad man håller på med.

Att sedan höra tidningarnas försvarstal som anger förolämpningar, personangrepp, rasism eller hot, är ganska löjeväckande. Har man som jag varit på nätet ett tag, fått hundratals kommentarer raderade, och vidare sett den ”röda tråden” i tidningarnas agerande inser man att det handlar om rena lögner.

Men det något märkliga är att man inte törs debattera. Man avfärdar allt som är kritiskt mot den invandringspolitik som ”främlingsfientligt” eller rasism, och vägrar ta debatten.

Janne Josefsson nämnde problematiken som en tryckkokare på vilken man tappert försöker hålla ner locket. Det har man tidigare kunnat då internet inte fanns, och försöker i desperation göra samma sak idag. Man lever på den tid då åsikter skulle kanaliseras via politiker eller skrivas om i tidningar annars fanns de inte. Eller rättare sagt tolererades inte. Men idag är verkligheten en annan och medborgarna kan i olika forum på nätet uttrycka sina åsikter, antingen på bloggar som denna eller Politiskt Inkorrekt. Jag har lagen som ribba för vad jag tillåter här, och det har PI åxå. Det är den enda logiska och korrekta ribba som finns. Rasism tolereras inte. Meningsmotståndare är välkomna! Personangrepp tolererar jag om de är mot mig, annars skulle jag radera dem.

I och med att nätet idag och framgent kommer att ta över, och medborgarna kan utbyta åsikter, kommer locket flyga av tryckkokaren, och vissa kommer välförtjänt att bränna sig. Desperationen stiger idag och det man diskuterar är olika sätt att hålla kvar locket, emedan det faktum att medborgarna kan kommunicera fritt på nätet höjer temperaturen på plattan.

Näthat? Nä, visst finns det några rena idioter, som tar till förolämpningar och personangrepp, men de jag har stött på verkar vara desperata vänstertomtar som inte har argument. Och just för denna falang verkar ju inte ens fysiskt våld och olagligheter vara främmande.