De tre vägarna

Men vad ska politikerna göra nu? Det är en intressant frågeställning som säkert Reinfeldt funderar över. Det finns i princip tre vägar för politikerna att gå.

Den första är att med kraft slå ned dessa kravaller. Detta är den logiska vägen. Det enda sättet att visa att ordningsmakten har just makt över ordningen, och att det inte är accepterbart med skadegörelse, mordbränder, våld mot tjänstemän o.s.v. i detta samhälle. Det finns dock ett antal problem med detta alternativ. Det första är rent politiskt givetvis då det finns ett antal flummande politiker som lever i 70-talet, tror på dialoger, stödåtgärder m.m. Vidare har ju delar av pressen tagit ståndpunken att polisen brukar övervåld och använder tillmälen som inte är politiskt korrekta. Alltså skulle denna typ av väg att gå riskera att polisen hamnar i någon konstig mellansits, och media skulle blåsa upp varenda gång en kravallunge fick ett hårstrå krökt av en polis.

Den andra vägen är att kalla in fler poliser, men att gömma sig bakom rent politiskt med svammel, bortförklaringar och hoppas på att det lugnar ner sig. Det är i princip vad man gör idag. Politikerna verkar inte ta ställning åt något håll och gömma sig på sina tjänsterum och håller för öronen. Problem man inte känner till behöver man inte uttala sig om. Man låter polisen sköta detta och stoppar huvudet i sanden som en struts och väntar på bättre tider. Detta är den mest sannolika vägen man kommer gå, trots att detta idag är en världsnyhet som man t.ex. kan läsa om i Badische Zeitung (BZ) som jag läser dagligen (länk och länk).

Tredje vägen, och sannolikt den som vänster och miljöpartister kommer att förorda är att man öppnar plånboken och mutar sig ur situationen. Ni vet, det är ju egentligen synd om alla kravallungar. De har haft en svår uppväxt med trauman av för små julgranar, och bara mjuka julklappar. Det är alltså synd om kravallungarna som lever i utanförskap, och man kanske kan erbjuda dem var sin nya dator för att de ska kunna söka jobb (som inte finns), eller liknande.

Detta har skadat vårt land allvarligt på många sätt. Det har bevisat att den immigrations och integrationspolitik som förs är direkt skadlig för landet, och i och med att det blivit en internationell nyhet varnar det andra länder att gå samma väg som Sverige. Titeln på en av artiklarna i BZ är ”Sveriges integrations och socialpolitik försvinner i flammor”. Man ska då veta att BZ har fler läsare än det finns invånare i Sverige.

Så när är det dags för politikerna att erkänna sin naivitet och det totala misslyckandet? Svaret är; aldrig. Vi kommer att få höra en strid ström av förklaringar, tycka synd om, polisens övervåld, felaktiga approach, troliga lösningar, och mycket annat den närmsta framtiden. Men ingen kommer tillstå att den förda migrations, integrationspolitiken och mängden s.k. flyktingar vi släppt in i detta land varit felaktigt, och att naiviteten när det gäller att släppa in alla som vill komma till detta land har varit och är direkt skrämmande.

Men snart kommer ju alla anhöriginvandrare åxå, och de stackars papperslösa får bättre villkor än de som levt och betalat skatt hela livet i Sverige, när det gäller sjuk och tandvård.

Grattis! Var du en av de som röstat på dessa politiker 2010?

Så låt oss gissa vilken väg sjuklövern väljer. Jag satsar på alternativ två, allt annat är de för fega för.