Rasism är förhatligt, och alla ska ha rätt att ha sin
religion. Så står det i lagen, det sistnämnda dock med vissa reservationer som
kommer nedan. Det finns t.ex. EXPO som är rena dynggrävare och jagar medlemmar
av SD som på något sätt kan belastas och svartmålas. Kanske med skatteskulder
eller för redan avtjänade brott eller att personen för en massa år sedan varit
med i någon rasistisk organisation. En version ”light” av detta är egentligen
hela media, där man jobbar på att smutskasta SD så gott man kan. Man har alltså
skapat en medias domstol; som utdömer straff efter att ett brott avtjänats och
vid sidan av ordinarie rättslagstiftning och dessutom med klara politiska
intentioner. Min åsikt är att när en person avtjänat, eller monetärt betalat
ett straff är saken utagerad. Det kan inte få vara så att någon tredje part
agerar gatans parlament och smutskastar personer. I synnerhet gäller detta
politiker, eftersom det är deras funktion som just politiker som är det
centrala, och inte vad de gjort eller historia som privatpersoner, det är helt
irrelevant.
Om vi inte inser att ovanstående gäller, kommer vi enbart få
politiker som är helt oförvitliga. Har aldrig druckit en droppe alkoholhaltig
dryck, aldrig smygrökt en cigarett, var med i scouterna/blåvingarna, hade inte sex före äktenskapet, har haft
högsta skolbetyg, har inte en parkeringsbot sedan 30 år, har aldrig en
fortkörningsbot, o.s.v.
Vidare är det ju så att parlamentariska forum tydligen måste
återspegla medborgarna. Man har muslimer i riksdagen, som inte törs uttala för sig
för pressen utan att rådgöra sig med sin imam först bör man tillägga. Våra
parlamentariska representanter ska alltså vara representativa för folket. Så
låt mig presentera den ultimata riksdagsledamoten som representerar många
minoriteter: Sjubarnsmor, invandrad muslim från Somalia, givetvis klädd i
burqa, homo- bi- och trisexuell(?), och tansvestit, dum som en sten, och kan inte
ett ord svenska. Hon är perfekt i riksdagen och som politisk representant för
alla minoriteter på en gång.
Men åter till problemställningen, i artikeln om att judarna
i Malmö flyr fältet och varför (länk). Vi har nämligen med rena rasister att
göra – muslimer. Ingenstans i världen accepterar de att samexistera med judar. Artikelns
författare går runt problemställningen men törs inte nämna den – det är
muslimer som trakasserar dem, men det går inte att skriva i PK-Sverige. Man
refererar till en muslimsk överkucku, och det är så långt man törs gå.
Det är
bara att stoppa upp visionen om det spännande multikulturella samhället i en
lämplig kavitet under bältet. Det fungerar inte och kommer inte att fungera,
det är bara att inse. Muslimer och judar kan inte samexistera. Nu frågar vi oss
vilka som är aggressiva och angripande i denna konflikt, och det är helt utan
tvekan muslimerna. Men det är av någon mycket märklig anledning inte rasism,
agg mot folkgrupp eller något annat. Inte en muslimsk kotte har dömts för något
i Malmö Tingsrätt.
Hela historien är faktisk ganska bisarr och paradoxal. Rasism
är förhatligt och ska bekämpas, samtidigt som invandrade muslimer ägnar sig
just åt rasism som inte lagförs. Koranen förespråkar mord på alla icke troende (som mig),
men koranen förbjuds inte, och kvinnor må lyda sina mäns order och klä sig som
vandrande spökplumpar i det västerländska landet Sverige 2013. Det är helt
acceptabelt för jämställdhetsivrarna som tuggar om kvoterad barnledighet,
kvotering till bolagsstyrelser och annat trams. Jag trodde i min naivitet att svensk lag stod över religion, men tydligen finns det något undantag när det gäller just islam. Mycket märkligt, då både kvinnoförtryck och rasism accepteras utan att en kotte höjer ett ögonbryn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar