I kommunismens sista bastioner

Som alla vet finns det ingen opposition i Nordkorea, alla följer den store ledaren Kim Jong Un. Huruvida detta är en sanning vet vi inte, men klart är att minsta kritik tystas snabbt och effektivt med allt upp till avrättningar. Vem skulle våga säga något kritiskt under dessa omständigheter, oavsett svält eller umbäranden?

Det är en av kommunismens sista bastioner, en gammal ideologi som helt enkelt inte fungerar viket historien med all tydlighet visar. Men håller man ett land i ett järngrepp, kan man ju ge skenet av att allt är bra och fungerar. Länk SvD.

Så varuti består järngreppet? Jag skulle vilja påtala fyra saker;

För det första minst sagt kännbara för oppositionella. Den som inte instämmer, har kritik eller ifrågasätter någon högre upp i den hierarkiska stukturen straffas mycket hårt. Precis som skedde i hela världen då feodalsamhällen existerade. Vidare gäller det att inga människor ska kunna utbyta information på samma nivå i maktpyramiden. Gör de så finns risk att maktstukturen rubbas. Den högre makten har alltid rätt och de underlydande som inte fattar det måste på alla sätt tystas. Kommunikation mellan medborgarna måste minimeras och censureras. Precis som i alla totalitära samhällen kommer givetvis en bra intern underrättelseapparat till användning och angiveri belönas. Staten och myndigheter kan inte ha eller göra fel, de är helt ofelbara.

För det andra har vi det här med bestraffning. Straff är bara delvis till för att straffa personen i fråga – minst lika viktigt är att publikt exponera straffen, andra medborgare till varnagel. Så i denna artikel kan man läsa att ”En källa uppger att regimen tvingade 10 000 människor att se på en avrättning i en sportarena i staden Wonsan.” Jag vet inte om det är sant men det skulle inte förvåna. Jag var i Kina ett tag, för länge sedan, och då gällde publik uthängning, penalty boards, avrättningskullar, bilar med dödsdömda som åkte genom städerna, att familjerna fick betala avrättningskostnaderna och liknande saker.

För det tredje och mest intressanta är att man har en effektiv propagandaapparat. Den består i sin tur av att man dels tillhandahåller fakta, information och utbildning (en helt osökt koppling till Public Service), samt att man ”skyddar” medborgarna från allt som är olämpligt för dem. Det förstnämnda är av stor vikt eftersom ingen ska veta att det handlar om propaganda. Ingen vill ha eller betala för propaganda. Men tror du att det är fakta, skapar du dig din uppfattning baserat på det du får veta. Det finns även ett nirvanatillstånd kommunistiska stater alltid försökt uppnå; ”lita på oss vi vet det bästa för dig lille medborgare”. Ni vet ungefär som ”Anslagstavlan” som gick på Public Service här i Sverige (sök på tuben och njut!). Den andra delen är givetvis att hindra all typ av ”skadande” information att komma medborgarna till del. Så vem är förvånad när man i Nordkorea avrättar folk för att de smugglat, spridit eller tittat på filmer som inte var bra för dem? Jag citerar ”Enligt tidningen ska flera av de avrättade ha dömts till döden för att ha tittat på insmugglade sydkoreanska tv-program. Att sprida pornografi samt att äga en bibel ska även det ha varit skäl för avrättning.”. Men huruvida detta är ren propaganda i DN är ju svårt att säga. Svenska media är även propaganda, kanske just propaganda mot Nordkorea.

För det fjärde är det viktigt att begränsa medborgarnas rörlighet. De som åker utomlands från en totalitär kommunistisk stat kan börja inse att kommunistiska samhällen inte är optimala. Ingen som helst turism tillåtas från landet. I vissa nödfall kan medborgare få åka på uppdrag vitala för landet, men när så är fallet måste man se till att det finns absolut lojala politiska personer med på resan som rapporterar allt, och verifiera att den beledsagade personen inte blivit ”skadad” av sina upplevelser och erfarenheter efter resan, och berättar för kollegor eller anhöriga något positivt.

Men både du och jag är även utsatta för ren propaganda, det är bara att fatta. Det finns inget som är fakta, utbildning eller opartisk information. Kanske är artiklarna rena lögner.