SVT-debatten och Reepalu

Idag är det två saker jag bara måste kommentera – dessa två artiklar i DN och SvD. Det första är den politiska sandlådan där (s) och (v) inte tänker ställa upp i en debatt om Sverigedemokraterna är med. Man skyller lite på placeringar och annat, emedan det är helt klart att man för det första inte respekterar demokratiskt valda politiker. Just vänsterpartiet åxå, som har direkta kopplingar till kommunismen och de miljoner som kommunister mördat, samt de få kommunistiska diktaturer som med militärmakt håller sig kvar vid makten. Eller socialdemokraterna, som under hela efterkrigstiden ägnade sig åt rasism på samma nivå som Hitler. Med det menar jag steriliseringslagarna av de som inte passade in i makarna Myrdals folkhem och som steriliserades ända till mitten på 70-talet. Vidare hade ju dessa båda partier direkta kopplingar till DDR och man undrar hur många som finns i Stasis register, och varför inte SÄPOs information blivit offentlig.

Så om Åkesson inte vill vara i samma rum som vänsterpartister eller socialdemokrater med samma logik som de nu använder sig av frågar man sig vad pressen skulle ha skrivit. Pressen, som med ljus och lykta letat efter kopplingar med nynazism till SD.

 Men ytterst handlar det om idag, framtiden och respekt för det demokratiska systemet. Det är uppenbart att socialdemokraterna och vänsterpartiet inte har sådan respekt. Men å andra sidan; man kan ifrågasätta om de någonsin haft det. Jag tänker närmast på hur man indoktrinerat och kört propaganda för medborgarna under flaggan ”information” eller ”utbildning” under åren och hur man tagit kontroll över media.

För det andra undrar man om det inte bara är skiträdda för att ta en debatt. De håller fast vid ett naivt halmstrå när det gäller invandringspolitiken och alla vet idag vad denna ställt till med och ställer till med. De argument man desperat håller fast vid är som ballonger i en kaktusodling, det vet vi. Alltså – bättre fly än illa fäkta och man vill låta regeringen med stödpartier ta smällen. Givetvis med all rätt, men man klarar sitt eget skinn om man inte närvarar. Nästa steg är väl att moderaterna med stödpartier drar sig ur med motiveringen att det blir en obalanserad debatt. Kanske det, men man har inget försvar för, eller kan försvara vad man ställt till med så varför ställa upp. Som sagt, politisk sandlåda och ingen respekt för Sveriges folk, medborgare och demokrati, det är vad det handlar om.

Del två av detta blogginlägg handlar om en gammal favorit, Reepalu i Malmö som man kan läsa om på dessa länkar i DN och SvD. Malmös starke man och stadsfader. För några år sedan tyckte han det var ”ok”, att all kom till Sverige för att söka sig en bättre levnadsstandard för ”sig och sin familj”, och tillstod att den absoluta majoriteten av personer som kommer till detta land inte alls är flyktingar utan alltså ekonomiska lycksökare (jag vill minnas han nämnde 90-95%). Men det var enligt honom helt ok. Nu har en del vatten runnit under broarna, och det går inte en dag utan att vi kan läsa om gängmord, kravaller, bomber, skottlossning, falanger, obefintliga skolresultat, fler poliser, överfallskydd på brevbärare, danskarna vill ha gränskontroller o.s.v. o.s.v. i Malmö.

Så lite försiktigt kryper han till korset. Som den politiker han är, kan han givetvis inte tillstå att den politik i denna fråga han drivit har varit fel och fått förödande konsekvenser, utan han försöker lite försiktigt med att han vill ha olika grader av medborgarskap och annat trams. Han är fullt medveten om en massa saker; hur förbannat dum och naiv han varit, vad han har ställt till och nu försöker han i ren desperation för att komma undan, med detta förslag komma från kroken. Han vet att medborgarna i Malmö inte längre går på svammel om berikning, lider och får betala för den nuvarande situationen. Hans lilla ”probing” är egentligen ett desperat rop på hjälp, som partiledningen inte fattat än. Hela socialdemokratin kan ju inte tillstå att den politik man stött under många år varit rent vansinnig, det vore politiskt självmord. Regeringen har pumpat pengar för att på olika sätt lösa problemet emedan det bara blivit värre. Att det bara skulle bli värre med förd politik kunde ett småbarn räkna ut. Desperationen stiger och partiledningen vet men kan inte tillstå att man varit idioter det är inte hållbart politiskt. Det kan inte heller regeringen, och desperationen lär stiga. Så åxå problemen, kostnaderna, uppfinnandet av nysvenska ord, svamlet i Riksdagen och hela baletten. Men det finns en gräns när allt svänger och problemen, kostnader inte längre kan sopas under mattan, och de fantasifulla motåtgärderna ter sig allt med larviga. Vi är snart där och Reepalu kanske försöker skydda sitt skinn. Men varför i h-vete går ingen till själva källan av problemet utom SD?

Om länkar till denna blogg inte syns i SvD - lugn bara lugn - denna blogg är bannad av SvD och inga länkningar fungerar. Det är SvDs tolkning av yttrande och tryckfrihet.


Och sedan dök denna upp i DN. Man vill alltså inte bli förknippad med demokratiskt valda politiker. Det säger ju en del om synen på demokrati. Pressen försöker desperat (och sannolikt på direkta order), skyla över saken och problematiken. Skulle det vara ok om Åkesson uteblev från debatter för att han inte vill vara i samma rum som stödjare av massmördarregimer som kommunsister?