Det här med demokrati är en klurig sak. Man
kan ofta ställa sig frågan om en upplyst minoritet ska besluta vissa frågor i
stället för en oupplyst majoritet. Men till demokrati finns det även ansvar
knutet. Det kan vara allt från att inse att man inte har en ”susning” eller
åsikt i en fråga, eller ”det berör inte mig”, till att fatta att det finns
frågor som är så beskaffade att de inte lämpar sig för folkomröstning.
Jag har tidigare framhållit Schweiz som
urtypen för demokrati, och det är definitivt mer demokrati än vi har i Sverige.
Den indirekta demokratin vi har här haltar ordentligt med kohandel och
blocköverskridande överenskommelser, Fråga dig om du hade en aning om att MP
och M skulle hoppa i samma säng bara för att blockera SD som vågmästare, när du
gick till valurnan 2010?
Enligt grundlagen har kommunerna i Sverige
självbestämmande. I november 2009 uppdagades hur det i själva verket fungerar.
Partipiskan viner, Billström och Schlingman partipiskar sina partibröder i
Vellinge att ta emot ”ensamkommande flyktingbarn” under hotet om att ändra
lagen. Lagändringar beslutas av riksdagen. Ingen reagerade, ingen anmälan till
KU och som vanligt alltså - demokrati.
Demokrati när det gäller representativ
sådan, vilket givetvis måste finnas, är inte bara förknippat med makt och
möjligheter. Det handlar lika mycket om ansvar och att respektera olikheter och
minoriteter i samhället, ta ett ansvar för dessa och deras rätt.
Jag vill avslutningsvis belysa hur
idiotiskt det kan bli med en ren folkomröstning, och att majoriteten inte kan
besluta allt i alla lägen. Alla vet ju att majoriteten av svenskarna inte röker,
så att komma med en webfråga när det är något som har med rökning att göra
belyser problematiken.
Jag vet inte riktigt vad min slutsats är
när det gäller demokrati. Men helt klart är att indirekt demokrati har klara
nackdelar emedan man givetvis inte kan ha folkomröstningar om allt, och vissa
frågeställningar inte lämpar sig för medborgarna som inte har kunskap eller
alla fakta. Indirekt demokrati däremot har uppenbara brister åxå och medför ett
stort ansvar för de valda. Man måste helt enkelt se till allas bästa och deras
rättigheter och inte kohandla eller se till vare sig sin egen ställning som politiker
eller den politiska situation som råkar råda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar