Nu är det två från OECD (länk) som gör samma tankevurpa som
miljöpartisterna i denna artikel.
Man hänvisar till olika projekt i andra länder som blivit en framgång och vill
med olika åtgärder och resurser få in invandrare på arbetsmarknaden. Det verkar
komma hur många förslag som helst på vilken fantastisk och försummad tillgång
alla arbetslösa invandrare är. Underförstått är givetvis att vi är dumma som
inte fattar att utnyttja denna tillgång.
Men igen; för att någon ska få ett arbete måste det först finnas ett behov från
marknaden, och någon som är villig att betala för att ett arbete utförs. Det
spelar ingen roll hur välutbildad du är, eller hur arbetsvillig du är. Finns
inte behovet för det du kan, eller kan erbjuda blir det inget arbete. Arbeten
uppstår inte ur tomma intet. Det måste för finnas ett behov.
Produkter det inte finns något behov för eller en mättad marknad försvinner
från marknaden. På samma sätt handlar det om rent geografiskt, finns produkten
i Kalix men behovet i Trelleborg, blir det ingen affär.
Sedan har vi det fundamentala problemet med att de som söker
sig hit kommer från länder med helt andra kulturer, arbetsregler,
kunskapsnivåer, religioner, och annat som generellt gör dem svårare att
integrera. Och vidare är det så att man inte har några som helst krav på
integration. Tvärtom, man tillåter att de bosätter sig med sina landsmän med
liknande bakgrund, värderingsgrunder och religion. Självklart blir det ingen
integrering, det kan vem som helst räkna ut. Det finns inte ens något
incitament att lära sig svenska, och klarar man sig på de pengar som dimper ner
i brevlådan, finns inte ens någon anledning att skaffa sig ett förvärvsarbete.
Så att de skulle känna sig bekväma i sin nya identitet som svenskar kommer inte
i fråga. De vill inte bli svenskar, men kanske får de ett svenskt pass som
dyker upp i ett flingpaket efter att de bott i Sverige en viss tid. Oavsett om
de kan ett ord svenska, förvärvsarbetar eller ej. Integrationspolitik finns inte, utan bara segregationspolitik.
Men det som står ovan är inte PK, och därför tillåts inga
kommentarer eller blogglänkningar till artikeln i DN. Artikeln är publicerad
under debatt, men någon sådan tillåts ej, inte ens kommentarer.
Artikeln lär inte bli emotsagd. Det ska vara så i landet där yttrande- och
tryckfrihet står som ett av fundamenten för demokrati i grundlagen. Vi som är
aktiva på nätet vet att det är en censur, värre än den som man ägnade sig åt i
DDR. Här låtsas man ha ett fritt meningsutbyte, men så är ej fallet. I DDR
visste alla vad som gällde, och man tillstod att man hade censur.
Det är bara att kolla under ”Läsarreaktioner”. Hittar du en länk till denna
blogg? Hur många kommentarer har man fått in?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar