Godheten

Jag såg på filmen ”Godheten” som Public Service inte kommer att visa före valet, men den ligger på tuben, så det är bara att titta på den där i stället. Den är tänkvärd. I min värd är alla arbeten som gör eller skapar något hedervärda. Man kan köra sopor, städa, vårda sjuka, reparera saker, skapar nya saker eller har ett arbete som är på något sätt till gagn för samhället.

Jag drar mig till minnes en kollega jag hade i Tyskland. En kille från USA, som slutade och flyttade ner till Nice, och ägnade sig åt att sitta att spekulera i värdepapper, aktier, valutor och annat. Det var en trevlig kille som kanske just var duktig på att leka runt med pengar i pappersform. Såvitt jag vet levde han gott på sina spekulationer och kunskaper i Nice. Men jag frågade mig då och gör det än idag, vilket arbete gjorde han? Svaret är inget. Han lekte runt med andra personers arbetsinsatser och skapade förväntningsbubblor, det försörjde honom sannolikt rundligen.

Vidare minns jag en ledare för företaget jag jobbade på som utan att skräda orden, talade om för oss anställda att ”vi har lovat aktieägarna” en viss utdelning på aktierna. Jag funderade på detta och ställde mig frågan om jag hade lovat detta. Svaret var givetvis nej, och följdfrågan var hur företagsledningen kunde kräva att leverera vinster av sina anställda, baserat på vad de lovat aktieägarna. Det blev en konstig fundering om kortsiktiga spekulationer till skillnad från långsiktig strategi, teknologi, kunskap och att driva verksamheten framåt till gagn för alla. Pengar i utdelningar till aktieägarna var det som gällde från räkenskapsåret, inget annat. Vilken sida en investering hamnade på om ett bokslut var viktigt.
Nu har vi alltså en koppling till kompisen som satt i Nice och spelade med aktier som monopolpengar.

Men killen i Nice gör inte ett skit, kanske lever han lyxliv, trycker på sin Mac några timmar, men det han skapar är noll. Tvärtom, han skadar all form av företagsamhet och skapande. Kortsiktiga vinster och bästa investeringar kortsiktigt är vad som gäller.

Men de som yttrar sig i ”Godheten” ger sig mest på det svenska bankväsendet. Problemställningen är helt korrekt, oavsett alla sociokopplingar engelsmännen kommer med. Vi måste helt enkelt lära oss att skilja på kreativa arbeten där en person uträttar något som andra behöver. Att spekulera i olika värdepapper är inte kreativt.
Men slutligen inställer sig frågan om varför Public Service (länk) inte törs visa denna film före valen? Den är egentligen inte så politisk d.v.s. partisk när det gäller något parti. Visst kan man tycka att den förespråkar ett kommunistiskt samhälle, men å andra sidan vet ju alla att kommunism helt enkelt inte fungerar, och de största kapitalisterna i sådana länder har alltid funnits i partitoppen. Men motiveringen Public Service kom med var minst sagt larvig, d.v.s. eftersom det är valår törs man inte visa den före valet. Jaha, så det är fritt fram för kontroversiella filmer som kan påverka opinionen andra år som inte är valår, eller vad är meddelandet? Att Public Service ägnar sig åt påverkan och propaganda är inget nytt i min bok. Men konsten är givetvis att man ger skenet av att tillhandahålla fakta, information och utbildning. Ett klassiskt propagandaknep.

Så frågeställningen är snarare hur man kan råda bot på den uppkomna situationen i det system som vi har idag. Efter en del funderande har jag inte kommit på något bra svar. Kanske är det ett inbyggt systemfel, jag vet inte. Man kan ju fundera på om det är realistiskt att en liten grupp tjänar enorma mängder pengar och har dessutom bonussystem, astronomiska fallskärmsavtal och pensioner. Är det ett relevant hot att om man inte betalar dessa summor flyttar de utomlands? Ett hot är det, men skulle det vara någon kris för vilket företag som helst om man inte har de absolut dyraste personerna? Kanske kan man betala dessa pengar till de anställda som verkligen producerar något och har unik kompetens, så att de inte springer vidare till ett annat företag där man betalar något mer? Vilka är det som driver en verksamhet framåt, utvecklar nya produkter, känner till verksamheten och kan förbättra den? Inte är det de i företagsledningarna, utan just de som vet, ser och har idéer. Men det paradoxala i historien är att företagsledningarna betalar dyra konsulter för att effektivisera verksamheterna. Det är egentligen den största blåsningen sedan ISO, och heter idag Lean. Men det får jag skriva om en annan gång. Klart är I alla fall, att det inte finns enkla svar eller lösningar på de problem som tas upp i Godheten.