fredag 30 september 2016

Man är tydligen en brunråtta

Det finns en ohyra som heter kackerlackor. En gång för länge sedan berättade en skolkamrat om dessa efter en vistelse i Bangkok. De kunde sitta under bordskivan på restauranter och så länge man rörde sig eller det fanns ljud satt de kvar. Slog man handen i bordet ramlade några ner på golvet. När det däremot blev tyst och stilla försökte de smyga upp över bordskanten för att hitta något ätbart.

Eller kanske en liknande incident från ett hotell i Kina; När man gick och hade lagt sig kunde man höra kackerlackorna springa över golvet.

Vi har nu ett antal s.k. journalister, som gömmer sig under bordskanten och kommer upp när man vet att man slipper bli betraktad, ta debatt eller motsagd. Man kastar in artiklar över bordskanten och gömmer sig omedelbart igen, och om någon kommer med direkta fakta där man gömmer sig under bordsskivan, ramlar man ner men försöker tappert ta sig tillbaka via bordsben till bordsskivans underkant. Månne får man chansen att kasta upp en artikel på bordet igen, men att ta debatt d.v.s. att vistas på bordsskivans ovansida törs man inte.

Detta är bordsskivans ovansida. Debatten är öppen om de saker jag skriver om på detta forum. Jag släpper alla kommentarer och tar gärna debatten här och nu. Kommer något totalt irrelevant inlägg kommenterar jag det. Anser jag att en kommentar strider mot lagen, raderas detta.

Det finns nu en journalistkår, som tisslar på golvet och på nätterna, precis som kackerlackorna. Man har direktiv ovanifrån om vad som får berättas och skrivas samt hur nyheter och problem ska filtreras. Att ifrågasätta och att visa sig dagtid och när det inte är tyst är strängeligen förbjudet. Skandalblaskor som Expressen vill inte ha debatter. Man tillåter bara kommentarer som är instämmande klappande på axlarna, och detta är symptomatiskt för media med den regelrätta censur som råder. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, åtalades civilrättsligt för olika brott, jag vet inte hur detta åtal slutade och direkt saknande av pressestetik, men en gissning är att det blev friande dom. Att hålla rena smutskastande idiotartiklar som strider mot all pressetik, bakom ryggen är alltså inte främmande.

Men detta är bara en blogg. Men frågeställningen infinner sig; hur ska vi bli av med kackerlackorna på två ben? Denna ohyra, som inte kan ta debatter och döljer fakta samt berättar success-stories, och sedan kryper tillbaka under bordsskivan, eller tisslar på golvet på nätterna, sökandes allt matnyttigt de kan hitta för att smutskasta efter bästa förmåga och med funna smulor.

Jag är ingen brunråtta Cecilia Hagen. (
länk) Det finns inga mänskliga brunråttor, eller kanske några helt marginellt som ej har någon som helst inverkan på svensk politik. Det finns däremot ett stort antal tvåbenta kackerlackor, som antingen vill behålla sin lön, lyssnar till ”His masters voice”, eller är naiva vänsterradikaler.

Men du är välkommen att
debattera Cecilia, med konkreta argument, med fakta, åsikter och annat relevant. Jag betackar mig dock från att ditt gift och hade en gång en tro på att journalister, hade någon form av yrkesstolthet. Det tror jag inte längre och sedan ett antal år, som den brunråtta du tror att jag är, men dock vis av erfarenhet och många år i detta land och andra.

1 kommentar:

Anonym sa...

Suveränt bemötande av den senaste tidens obehagliga utspel!/V