Klassisk propagandaartikel av UNT

Här har vi ett typexempel på hur man lurar medborgarna med propaganda, och utelämnande av information. För det första kan man notera att inga kommentarer är möjliga att göra på artikeln, detta för att ingen ska kunna ifrågasätta eller kritisera det som skrivs. I princip alla andra artiklar kan man kommentera men inte denna, och saker som har med flykting/invandringspolitiken att göra. Länkningar till bloggar har man inte, men det gäller hela tidningen och alltid så det är inget speciellt i detta fall.

Det var alltså för ca ett år sedan som partipiskorna inom sjuklövern började svingas över lokalpolitikerna, och brev som var en blandning av vädjan och hot skickades ut till kommunerna. Alla visste efter Vellinge, att om man inte ”ställer upp” och är ”solidariska”, kommer lagen att ändras så att rikspolitikerna kan tvinga ut dessa i kommunerna.

Så Östhammar var solidariska och en enig kommunledning beslöt att ta emot, jag vill minnas 5-7 s.k. ensamkommande flyktingbarn. Sedan dess har det varit tyst om saken. Nu kan man i dagens Upsala Nya Tidning (UNT), läsa ”Östhammar redo för flyktingbarn.” Detta är ett klassiskt sätt att informera, och ger intrycket att så är det, och inget att göra åt eller protestera emot. Allt ”klappat och klart”. När man sedan läser artikeln är inte alls allt klart, man måste anställa åtta behandlingsassistenter vilket inte kan vara en enkel sak i världsmetropolen Österbybruk där boendet förlagts.

Sedan har givetvis antalet ökat från de man beslutade om ursprungligen, och informerade om i en liten notis om, till ca 10. Vi pratar alltså om nästan dubbelt så många som man ursprungligen beslutade.

Givetvis har intresset för att bli ”god man” åt dessa varit ”ovanligt stort”. Vad nu vanligt är eftersom Östhammar aldrig tagit emot denna flyktingkategori tidigare, men det är säkert pengarna som lockar, eftersom Migrationsverket ersätter varje s.k. flyktingbarn med minst 1.2 miljoner per år.
Sedan kan man inte avhålla sig från lite vanlig propagandateknik, ”invånarnas engagemang och förståelse”, ”jätteglada att idrottsklubbar har hört av sig”, det är synd om den eftersom ”ensamma flyktingar inte skulle göra en sådan här resa”, det ska byggas nätverk runt ungdomarna och stärka dem så de får ett fungerande vardagsliv.

Inget nytt på propagandafronten alltså.

Eftersom jag nu specialbevakat denna fråga i drygt ett år kan jag upplysa om att det inte alls är några ensamkommande flyktingbarn. Det är bara ett uttryck man skapat för att man ska få bilden av ett ensamt, övergivet barn utan släktingar som vill ha hjälp för att överleva. De uppfyller inte FN:s definition på att vara flykting till skillnad från de kvotflyktingar som FN fördelar varje år.

Vad det i själva verket rör sig om är ”gruppsmugglade muslimska ankarmän”.
Om vi börjar från början, är det så att det är organiserade flyktingsmugglare som transporterar dessa män till Sverige. Men resan är inte gratis, det kostar ca 100.000kr att bli smugglad till Sverige, och om man då beaktar att detta motsvarar 3-10 årslöner i de tre länder som dessa ankarmän kommer från (Somalia, Afghanistan och Irak), kan man fundera lite på vem eller vilka som ”står för fiolerna”, och avsikten de har.

När de sedan dyker upp i Sverige, lite varsomhelst är det i mindre grupper, och ingen har giltiga identitetshandlingar, en del har bortslipade eller bortbrända fingeravtryck. Migrationsverket tar då hand om dem och de får berätta sin historia och uppge sin ålder. Historierna de kommer med är slående lika varandras, vilket tyder på att de lärt sig denna, sannolikt av flyktingsmugglarna. Man gör ingenting för att verifiera den påstådda åldern, och märkligt nog är alla pojkar strax under 18år. Det finns uppgifter från t.ex. Norge som indikerar att deras verkliga ålder snarare är mellan 20 och 30 än 17. Ej heller kollar man om de bär på smittsamma sjukdomar, och man kan efter de senaste åren konstatera att AIDS och TBC ökat stadigt.

Men efter att dessa ankarmän placerats i kommunerna är det en väntan på PUT, vilket dröjer kanske 6 månader. Man ska då veta att staten genom Migrationsverket betalat 500.000kr för att underlätta mottagandet, samt 1.900kr per dygn per ankarman. Det rör sig alltså om minst 1.2 miljoner per ”barn” och år, vilket räcker för en helpension på Grand Hotel i Stockholm som jämförelse. Detta är alltså huvudsakligen kommunernas incitament att ta emot dessa ”flyktingbarn”.

Får de inte PUT, brukar de överklaga, men om det inte heller fungerar, brukar många avvika från flyktingboendet, och blir då ”papperslösa”. Även detta är ett påhittat ord för de som olagligen befinner sig i landet, och det låter trevligare än ”illegal invandrare”. En del lyckas man utvisa, men man är så överbelastade att de man tar fast ofta måste släppas igen p.g.a. ren platsbrist. Bara de som väntar på att avvisas kostar för närvarande 110 miljoner i månaden.

Men om de får PUT, brukar de oftast, och som av en ren händelse, hittar ett helt gäng med släktingar inom någon månad, och sedan sätter anhöriginvandringen igång. Givetvis kollar man inte påstått släktskap t.ex. med DNA, utan portarna står öppna för alla som anges som släkting. Man har dock begränsat anhöriginvandringen något, genom direktiv till Migrationsverket för knappt ett år sedan.

Som man kan se i artikeln, har man en liten faktaruta, med antal ”ensamkommande flyktingbarn” som kommit till Sverige 2010, samt ersättningsnivåerna. De som nämns är dock bara en del, och därtill kommer ersättningar för God man, skola, transportkostnader, och en hel rad till, så 1.2miljoner per år och ”barn” är lågt räknat.
Man kan alltså fråga sig, eftersom detta inte egentligen är flyktingar utan ekonomiska lycksökare, hur många flyktingar man för varje "ensamkommande flyktingbarn", i stället kunnat hjälpa t.ex. i flyktingläger i Afrika? Om vi förutsätter att ett riktigt flyktingbarn skulle klara livhanken på 100kr/månad, kan man alltså hjälpa ca 1000 barn i deras hemländer i stället för att importera en ekonomisk lycksökare till Sverige. Men den jämförelsen är givetvis helt tabu i Sverige.

Men inget av detta får UNT-läsarna veta, och vi kan snart räkna med trevliga bilder på de första "ensamkommande flyktingbarnen" lyckligt leende tillsammans med svenska ungdomar, gärna under någon sportutövning. Det är propaganda av den klassiska Lilla Saltsjöbadsskolan det.