lördag 12 februari 2011

Nytt drag av tidningarna, lite funderingar, del 3


En annan effektiv propagandametod är den s.k. rastermetoden. Principen är den att man bara tillhandahåller information som gagnar ens syften. Man låter alltså de som får informationen se genom ett ”raster” där det man inte vill tillhandahålla inte syns genom rastret. Ett typiskt exempel på hur Public Service och svenska media använder sig av denna metod är i den klassiska konflikten mellan Israel och palestinierna. Ända sedan Olof Palmes tid har man varit kompisar med palestinierna, och försökt påverka medborgarna att ta ställning för dessa och följaktligen emot israelerna. Som det skett ett antal gånger brukar dessa börja med att palestinierna skjuter in raketer i Israel mot civila mål. Detta håller man tyst om och rapporterar inte. Sedan eskalerar raketbeskjutningarna och man gör eventuellt lite räder in på Israels mark men blir bortjagade av Israels militär. Inte ett ljud om detta heller. Men när sedan konflikten eskalerat till den nivå att Israel tröttnat på raketbeskjutningar och räder, går man in med kraft för att sopa bort de palestinier som i första läget både angripit, eskalerat och hållit konflikten vid liv. Då är det dags för svenska media att vakna och man rapporterar givetvis med stora rubriker om att Israeliska armén och flyget har angripit palestinierna.
Kommer sedan palestinska civilbefolkningen till skada är det läge att visa bilder på skadade, hemlösa, lemlästade, och allt man kan komma över som skuldbelägger Israel. I den senaste konflikten tog man till att israelerna tagit organ från stupade palestinier, viket visade sig helt påhittat. Tittaren, lyssnaren eller läsaren får genom rastermetoden alltså bilden att Israel utan anledning startat hela konflikten och deras krigsmakt utan anledning och avsiktligt dödat civila och är allmänt barbariska.

Men man kan även med framgång koppla rastermetoden med värdeord som automatiskt talar om vilken sida som har rätt. Hur många gånger har vi hört ”av Israel ockuperade områden”, ”illegala bosättningar”, ”Israels bosättningspolitik”, och liknande där man genom själva ordvalet talar om vem som har rätt i konflikten. Att Hamas och Hizbollah är av FN stämplade som terroristorganisationer, nämner man givetvis inte. Det är ju palestinska folket som kämpar mot ockupationsmakten Israel, som anfaller och mördar utan anledning och ockuperar palestiniernas mark, det är bilden man vill ge. Att säga ”terroristorganisationen Hamas”, är strängeligen förbjudet. Det faktum att de är en sådan, ska tonas ner och inte nämnas. Att svenska skattebetalare betalat miljardbelopp till palestinierna, emedan de har köpt vapen och raketer för att iscensätta nya angrepp på Israel har man heller inte nämnt ett ljud om eller ifrågasatt. Jag vill minnas att svenska skattebetalare, genom SIDA årligen betalar ca 400miljoner till palestinierna i form av ”bistånd”. Inte ett ljud om detta heller….Detta har som sagt pågått sedan Olof Palmes tid men det är ju inte propaganda, eller hur? Och Public Service tillhandahåller enbart fakta och objektiv information, eller hur?

Nu vet vi alltså hur propagandaapparaten fungerar enligt denna hypotes. Enkelt solklart och sannolikt till stor del baserat på propagandametoder från forna östblocket som mall.
Antagligen i kombination med de propagandametoder som man utvecklade i USA under och efter andra världskriget. Allt har alltså varit frid och fröjd för denna apparat i sådär 50år, och allt har fungerat klanderfritt och utan att medborgarna behövt bekymra sig i den lilla avkroken av världen som heter Sverige.
Men först kom satellitkanalerna, i slutet på 80-talet, alltså möjligheten att få annan information än den som serverades från svenska medier var givetvis inte bra. Men nu var det så att mest olika former av underhållning erbjöds, och relativt lite nyheter och dessutom på olika språk och via olika kanaler, varför man inte såg någon större hotbild i detta.  För de företag som ville kommersiellt sälja satellitmottagning till kunder i Sverige var ett självklart krav att de var tvingade att sända SVT/SR:s programutbud. Alltså var det inte bra att medborgarna kunde få information från andra källor än PS, men man såg till att SVT låg som ett fundament i utbudet även via satellit, och resten av kanalerna som en form av komplettering för olika smakriktningar. Alltså klarade sig PS ganska väl genom denna transformation och den tekniska utvecklingen var i princip omöjlig att stoppa. Med detta menas att det kanske hade gått rent lagmässigt, men det hade blivit helt uppenbart för medborgarna att man, på samma sätt som i östblocket, avsiktligt hindrade information att komma till medborgarna.
Ingen större skada skedd, och propagandaapparaten kunde fortsätta ostört emedan de mera nöjesinriktade delarna av PS helt plötsligt fick konkurrens och måste anpassa sig efter denna. Givetvis fortsätter man, envist som en papegoja, att hävda att man tillhandahåller fakta, opolitisk objektiv information. Konstigt vore väl annat. Man kan notera att det gör alla andra nyhetskanaler i hela världen åxå. Irans TV, Nordkoreansk TV, Kubas TV o.s.v. Ingen vill bli medveten om att man matas med propaganda.

Inga kommentarer: