De "jättenya" moderaterna

Tre moderata kommunpolitiker skriver (länk) att moderaterna måste förnya sig. Jamen, det är ju de ”nya moderaterna” redan, kanske med en ”bäst före”-stämpel. D.v.s. hur länge är något nytt, just nytt. Allt nytt blir gammalt förr eller senare, och att kalla det för nytt hjälper inte. Nytt igår är gammalt idag.

Men problemet för moderaterna är djupare än så. Man har tappat sitt fundament och ägnar sig åt populistisk politik. Man svänger som en vindflöjel åt olika håll för att få behålla makten och dagtingar med de principer som de ”gamla” moderaterna stod för. En gång i tiden var jag moderat, jag gillade deras politik och blev antagligen moderat väljare den dag Olof Palme klev in på banan, och röstade på moderaterna sedan dess. Jag var vad man idag kallar för kärnväljare. Men idag har moderaterna ingen kärna, utan man är ju en det av Alliansen, och kohandlar med centern, folkpartiet och kristdemokraterna för att får sitta vid makten. Räcker inte det, sträcker man även ut handen till miljöpartiet, för att försäkra sig om att inte bli nedröstade. Så fungerar de ”nya moderaterna” som egentligen inte alls är nya, det är nämligen inget nytt alls i att koppla in konsulter och rådgivare för att få vandra i makten korridorer.

Men det fundamentala problemet är att man behandlar väljarna som idioter. Jag kommer än idag ihåg debatter mellan Palme och Gösta Bohman, Gunnar Sträng och riktiga politiker. Det var debatter, man ställde frågor och fick svar. Blev man svaret skyldig rappade man ansiktet, och därmed väljare. Idag finns inga debatter, och det verkar mera som ett rent floskelparadis, baserat på den lilla allokerade tiden man har till förfogande. Nysvenska med påhittade ord som berikning, utanförskap, utsatta områden, främlingsfientlighet, berikning, multikulturellt, och annat rent svammel är legio, helst kopplade med visioner och flummerier av olika slag. De på vänsterflanken (läs Maria Ferm (v)), har ”tycka synd om”- taktiken som uppenbara s.k. argument. Det är hemskt synd om alla helt enkelt.

Ursäkta, men vi väljare är inte idioter. Att det finns sju partier som ägnar sig åt taktik, svammel, floskler, döljer sanningen, och ofta direkt ljuger medborgarna i ansiktet utan att skämmas för det, är mycket beklämmande.

Vad värre är; man styr och kan kontrollera fakta och statistik som medborgarna inte behöver veta, och man kontrollerar ”pressen”. Det sistnämnda är ren censur, precis som i DDR eller Sovjet. Men du lille medborgare ska tro att du får relevant och subjektiv information via media, och då i synnerhet Public Service. Just därför är det ett tvång att betala för dem. Rena fakta som inte passar, döljer man.

Jag vet inte om jag fattar mer än Svensson, eller är dummare. Jag vet inte vad som får Svensson att rösta på ett parti vid valurnan. Är det gammal vana, söta ord i örat, löften som inte kommer infrias, eller vad är det?

Så visst, moderaterna måste bli ett ”välfärdsparti” skriver kommunalpolitikerna. Vi har redan världens högsta eller näst högsta skatter, och en offentlig sektor på över 50% av BNP. Var går gränsen frågar jag mig, 100% så kan medborgarna få söka ”levnadsbidrag” för att få det nödvändigaste? Är det välfärd?

Men oroa dig inte, och som ett exempel på hur svensk censur av opassande åsikter fungerar; länken till denna blogg kommer inte visas i SvD. Denna blogg är bannad i detta tryck- och yttrandefrihetens land (grundlag), av SvD. Jag bryter inte mot lagen på något sätt, men åsikterna passar inte SvD, och därför visar man inga länkar hit, sedan år och på obestämd framtid, och utan anledning.