Men om nu Public Service är så bra, är ju de som lyssnar och
tittar på deras programutbud villiga att betala för det, eller hur? (Länk DN). Det är
mycket enkla och fundamentala principer som gäller hela utbudet från alla
företag och de som erbjuder oss något. Det man vill ha ska man betala för, och
få produkten. Vill man inte ha produkten köper man den inte och betalar inte
för den och får den inte. Förbaskat enkelt.
Som det fungerar nu tvingar man alltså alla med ”kanalväljare”
att betala för något man inte har en aning om de vill ha. Av gammal hävd. Det
fungerade kanske på 50-80 talen när det inte fanns något annat att tillgå, men
idag finns satelliter och internet och konceptet är stendött.
Man hävdar att man är opolitisk, tillhandahåller information,
fakta och utbildning. Precis. Det är fundamenten till hur man bedriver
propaganda och kan påverka medborgarna. Regel 1; är att just invagga
medborgarna i att de själva får fatta besluten och bilda sig en egen
uppfattning. Vem vill betala för propaganda, eller ens lyssna på det?
Nu är det så enkelt att det finns ingen opolitisk
information eller ens fakta. Men tror du att du får just det, baserar du dina
åsikter på det du tror är fakta.
Ovanpå det har vi givetvis de klassiska propagandametoderna.
Public Service behärskar dem till fulländning.
Men man har ett antal propagandatekniker som är ganska
intressanta. Det första kan vi kalla för fokusförflyttning. Ägnar man stora
delar av sitt utbud åt kultur och sport ska du fråga dig hur relevant detta är
egentligen är. Tidningar och media har stora sektioner för detta men hur
påverkar det samhället, och vilket nyhetsvärde har det? Att Fjuppelbåla har
fått en ny tränare till bandysäsongen som en nyhet i augusti, eller att
konstnären Edmund Langballe har en vernissage i Krogeby. Läser du för att
fördriva tiden, eller av gammal vana, eller vad är det? Det är flyttning av
fokus, du tror att det du läser är viktigt bara för att det står i tidningen
eller för att Public Service tar upp det.
Den andra taktiken är uppgivenheten och nysvenskan. Du vet; ”nu
finns det minst 500.000 muslimer i landet, så enkelt är det och inget du kan
göra åt det.” Detta är en klassisk fras som legaliserar att man är ”rökt” och
ska både acceptera i synnerhet muslimer och deras religion. Uppgivenhetens
acceptans helt enkelt.
Vidare har vi nysvenskan. Ni vet ju att allt positivt kommer från andra länder,
och kulturer. Pizza, spaghetti, kåldolmar, och en del andra saker. Alltså är all
invandring positiv, och kallas för berikning, nybyggare, möjligheter, positiva
influenser, och givetvis är alla flyktingar som kommer till detta land. I de
fall det är något negativt kallas det integrationsproblem, där man kan ”bli
bättre”, och man måste allokera med socioekonomiska stödåtgärder (nysvenska),
eller hitta på projekt som ”Järvalyftet”.
Den tredje taktiken man kör är rastertekniken. Det är en
klassiker, och har en länkning till ”Lilla Saltsjöbadsavtalet”, (googla) som
aldrig existerat. Man undanhåller information, som motbevisar det man vill
framhäva, emedan man framhäver information på det man vill påvisa.
Lyssnaren/tittaren skapar sig baserat på detta givetvis en åsikt om vilka som
är dumma respektive snälla.
Här kommer ett typexempel: Om palestinierna skjuter 100 missiler mot civilbefolkningen i Israel, och israeliska barn dör, nämns inte ett ljud i Public Service. Men om en palestinsk pojke som kastat sten mot israelisk militär blir skjuten, skulle det bli stora rubriker. Man selekterar informationen, och det som inte passar publicerar man inte. Gärna med bilder på den döende pojken, och texten ”Döende i sin kamp för sitt folk”.
Här kommer ett typexempel: Om palestinierna skjuter 100 missiler mot civilbefolkningen i Israel, och israeliska barn dör, nämns inte ett ljud i Public Service. Men om en palestinsk pojke som kastat sten mot israelisk militär blir skjuten, skulle det bli stora rubriker. Man selekterar informationen, och det som inte passar publicerar man inte. Gärna med bilder på den döende pojken, och texten ”Döende i sin kamp för sitt folk”.
Min slutstats är enkel. Public Service är förlegat och ägnar
sig åt ren propaganda. De dumgökar som vill betala för Public Service må göra
det och njuta av deras propaganda, information, fakta, utbildningar, eller vad
de vill kalla det. Men låt mig slippa. Man betalar för det man vill ha, och
alltså är det inget alternativ att betala för PS via skattsedeln, det är
konstgjord andning på en döende förlegad mammut.
2 kommentarer:
Ett litet påpekande, jag skulle aldrig förmå mig till detta om jag inte för övrigt uppskattade dina texter skarpt!
Emedan = eftersom, på grund av.
Medan = samtidigt som, på samma gång.
I all vänlighet.
@ MG
Tack för kommentaren!
Alltid lär man sig något.
Jag gillar negativ, och konstruktiv kritik och dito åsikter. Av dessa lär man sig vad man gör, eller gjort fel.
Jag brukade hålla kurser en massa år, och det man lärde sig något av var just negativa kommentarer. Inget är fulländat och allt kan bli bättre, samtidigt måste man ta i beaktande olika förväntningar eller åsikter.
Pajkastning och okonstruktiva idiotkommentarer kan jag dock vara utan.
För några år sedan pejlade jag som Ni kanske vet Kent Perssons blog. Nu är han partisekreterare för moderaterna.
Han totalt ignorerade alla negativa kommentarer, och vägrade svara på frågor som antingen var kontroversiella, eller kritik.
Var det däremot ruggdunkning från partikollegorna svarade han på i princip allt.
så kommer denna blogg inte bli, jag lovar.
Skicka en kommentar