Vi vet ju alla att skolor i invandrartäta ”berikningsområden”
har katastrofalt dåliga resultat. Detta trots att det finns något som heter ”socioekonomiskt
stöd”, vilket innebär att skolor i berikarområden får mycket mer pengar per
elev än i skolor där barnen har svensk bakgrund.
Så jag hittade denna artikel i Upsala Nya Tidning, med rubriken ”Utlandsfödda
elever har bättre skolresultat”. Jag var tvingad att läsa artikeln för jag
fattade omedelbums att det var fråga om ren och felaktig propaganda.Saken är ju den att man på alla sätt försöker dölja alla problem den sanslösa invandringen för med sig, och är man naiv och läser utan att ifrågasätta (i synnerhet om man bara läser rubriken), får man bilden att utrikesfödda elever har bättre resultat än elever födda i Sverige.
Efter lite funderande och ifrågasättande kan
man konstatera att artikeln är ett typexempel på både felaktig användning av
statistik samt ren propaganda. Just därför är den intressant. Man kan ju förvänta
sig att antagligen 95% av läsarna inte läser mer än rubriken. Alltså kan vi
ställa oss frågan; bättre skolresultat än vaddå? Tidigare? Svenskfödda elever,
eller vad? Varför har man valt ordet ”har”?
Men nu tittar vi på vad det står, och vad Eleonore
Lundkvist (M) skrivit, och svammelfaktorn når oanade höjder. Men det är klart
att eftersom titeln är direkt PK, hamnade på förstasidan i UNT.
För det första – vilket material baseras detta på? Ingen hänvisning eller vetenskaplig relevans ges. Är det någon som hittat på, eller tror detta?
För det andra – Hur görs dessa undersökningar? Mellan tummen och pekfingret?
För det tredje – Hur många har ingått i denna undersökning? Tio elever eller hundratusen?
För det fjärde – Var har undersökningen gjorts? Vilket område eller vilka skolor gäller det?
För det femte – vad är ”meritmedelvärdet”? Om det nu finns riktiga rötägg i skolorna kanske man skulle byta till ”meritmedianvärdet”.
För det sjätte – Varför nämner EL att det stigit? Om så är fallet har man alltså gjort liknande undersökningar tidigare. Om så är fallet borde väl ”visar” vara ett mer relevant ord i titeln än ”har”?
För det sjunde – Ordet ”validering” gäller yrkeskunskaper och inte skolresultat. (Jaaaa, validering är det mest missbrukade och felaktigt använda ord som finns, jag vet. Jag har jobbat med valideringar i 20+ år)
För det åttonde – ”Det är för tidigt att säga vad ökningen betor på..”, OK, när vi vet det blir det fest, men det ser väldigt lovande ut.
För det nionde – Varför just elever i årskurs åtta? Eleverna går ju 9 år i grundskolan och sedan på gymnasiet. Varför är just årskurs åtta intressant, är det något riktmärke eller vad?
För det tionde – vad är signifikansen mellan pojkar och flickor? Snackar vi om något könsrelaterat?
Sedan syr vi ihop det ovan med lite svammel och
floskler, och slutar med;” En bra skola som ser varje
enskild elev är en nyckel för att känna delaktighet och framtidstro i vårt
samhälle.
Därför ska vi fortsätta det målmedvetna arbetet att stärka skolorna i Uppsala.
Fortsatt alliansstyre i kommunen är en förutsättning för detta och resultaten
bekräftar att vi är på rätt väg.”…så
har vi en perfekt PK-artikel i UNT. Man får gratulera till förstasidan dock.
Det jag skriver här rubriceras som ”nätmobb”. Jag tar det inte längre som skällsord, utan snarare som...en kvittens på att jag inte är en naiv idiot som bara läser PK-artiklar med stora blå ögon och röstar på sjuklövern. Artikeln eller insändaren är fullt i klass men något Kent Persson skulle kunna ha skrivit, och till det får man ju gratulera Eleonore.UNT kommer givetvis inte länka hit. Opassande länkar gillas inte och kommentarer raderas obönhörligt enligt PK-instruktioner. Det är yttrande- och tryckfrihet i Sverige 2012. Men om du, Eleonore vill kommentera och debattera här går det bra. Välkommen! Jag raderar inget som inte strider mot lagen.
1 kommentar:
Hej!
Har inte sett detta blogginlägg förrän nu men här kommer svar på dina frågor:
1. Meritmedelvärdet baseras på de betyg som ges på skolorna i Uppsala kommun. Statistiken hämtas från SCB via Skolverket. När det gäller skrivningen om förväntningar som elever upplever är det baserat på en undersökning som kommunen gör i samverkan med SKL. I Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsberättelse kommer en mer utförlig redovisning att finnas.
2. Meritmedelvärdet baseras inte på någon undersökning utan är en redovisning av de betyg som sätts vid respektive skola. Enkäten med frågor om vilka förväntningar eleverna upplever på sig själva osv. genomförs vid alla skolor i kommunen under våren i åk 8.
3. Meritmedelvärdet baseras på 1540 elever varav 201 var födda utomlands.
4. Samtliga skolor i Uppsala kommun.
5. När det gäller just betygsjämförelser brukar Skolverket använda sig av medelvärdet och inte medianen. Jag har inte sett några skäl att ifrågasätta den rutinen.
6. För att det har stigit. Man jämför ju betygen varje år.
7. Möjligt. Finns säkert bättre ord men jag hoppas det blev begripligt vad som menades.
8. Det går att dra vissa slutsatser om man tittar på hur man arbetat med att förbättra resultaten. Bl.a. att CIS, den enhet som arbetar med mottagande av nyanlända barn och ungdomar har fått ett tydligare uppdrag.
9. Meritmedelvärdet som hänvisas till baseras på slutbetygen i åk 9. Sedan gör kommunen en enkät till elever i årskurs 8, det är dessa resultat jag hänvisar till när jag beskriver hur viktigt det är med höga förväntningar. Varför man gör enkäten i åk 8 beror på att den görs på våren och i åk 9 har eleverna väldigt mycket annat på vårkanten då slutbetygen ska sättas. Dessutom samordnas enkäten med SKL nationellt. En liknande enkät görs även i åk 5.
10. Pojkar har lägre betyg än flickor generellt, men pojkarnas betyg stiger glädjande nog i Uppsala vilket de inte gör i övriga landet.
Jag är glad över att skolornas målmedvetna arbete med detta ger goda resultat. Det är fakta som uppenbar stör dig en smula. Jag tycker i alla fall det känns bra att berätta för Uppsalaborna om den positiva utvecklingen. Rubriken satte jag för övrigt inte själv. Jag kallar mig gärna politiskt korrekt - om det innebär att man tydligt tar avstånd från sexism och främlingsfientlighet.
Skicka en kommentar