Regeringens substitutionsprincip

SvD skriver (länk): ”Antalet svenska ungdomar i Norge har ökat lavinartat de senaste 20 åren. Enligt siffror från Frisch Centre som Aftenposten tagit del av jobbade cirka 1300 svenskar mellan 17 och 25 år i Norge i början av 1990-talet. 2010 var siffran uppe i 28 000, vilket motsvarar fem procent av samtliga ungdomar i Norge i den aktuella åldersgruppen.”

Här i Sverige är alltså minst 20% av ungdomarna arbetslösa. Anledningen till drygt 20% är den att man har diverse  arbetsmarknadsstrategiska åtgärder, i vilka man tvingar ut arbetslösa i diverse nonsensjobb som praktikanter m.m. emedan avsikten inte alls är att de ska få jobb utan företagen får gratis arbetskraft, och den arbetslöse tvingas till detta med hot om utebliven ersättning. I många fall när det inte gäller ungdomar,  tvingar man på så sätt överkvalificerade att ta ”praktikplatser” på företag. Där sätts de givetvis på de arbetsuppgifter ingen annan vill göra.

Samtidigt känner alla till lögnen om ”40-talisterna” som skulle gå i pension. Det har de redan gjort. En person född 1945 är idag 68 år.

Eller vad sägs om att ”vi behöver arbetskraften”? En klassisk lögn gärna i kombination med om hur många med invandrarbakgrund som varje vecka går till arbetsplatsen. (tack Ullenhag!)

Och samtidigt flyr våra ungdomar till t.ex. Norge för att få jobb. Hur vore det om man såg till att de svenska ungdomar som finns fick de jobb som finns, och stoppade den sanslösa inströmningen av outbildade personer som inte kan svenska. Detta gäller i synnerhet ”ensamkommande flyktingbarn” som i nio fall av tio är äldre än vad de anger, och har smugglats hit till en kostnad av runt 100.000 kr. Som jag påtalat tidigare, kostnaden för varje "ensamkommande flyktingbarn" är drygt 1.2 miljoner årligen.

Jag frågar mig alltså vad egenvärdet är med att substituera ut svenska ungdomar med hitsmugglade personer från Afrika och Asien? Är det så att berikningens heliga mantra har blivit ett altare på vilket vi svenska skattebetalare betalar kostnaderna för, och ska slås i lögner om, allt emedan våra barn ”flyr” till bl.a. Norge för att få jobb? Pratar vi om ren rasism här, riktad mot oss svenskar våra barn varandes mindre värda än berikarna? Tanken är inte allas långt borta. Du vet "ursvenskt är bara barbariet", (citat Reinfeldt).

Sedan frågar jag mig hur ”anhöriginvandringen” kommer att påverka allt detta? Alla givetvis berikande personer med arbete från första dagen i landet, eller hur? Var priset för majoritet i Riksdagen inte lite väl högt, Reinfeldt?