Lite om pass och RFID

Javisst ja, jag skulle berätta lite om RFID-taggar, och kopplingen till pass. Om du nu har ett vanligt pass har man en streckkod på baksidan. Det är praktiskt för att man kan skjuta av denna och en dator har ingen aning om en input kommer från ett tangentbord eller en streckkod som läses in med en läsare. Men denna streckkod sitter med en etikett på baksidan och ger ingen som helst säkerhet, dessutom blir den sliten med tiden, och slutar fungera. Passets verkliga identitet är den plastsida som finns på sida två. Där har man ansträngt sig på olika visuella saker som är svåra att förfalska och bäddat in dem i plast. Men mycket sannolikt har man även bäddat in en eller två RFID-taggar. Info om sådana kan hittas på bl.a. denna länk .

Det är alltså mycket små saker som finns t.ex. i passerkort, eller som man placerat i små kapslar, och de fungerar så att radiovågor av en viss frekvens genererar en elektrisk ström i en spole som sedan används för att svara med en sifferkod som sänds ut från RFID:n  på en viss radiofrekvens. Mottagaren tar sedan emot sifferkoden på radiofrekvensen och kollar den mot en databas. Så funkar det med alla vanliga passerkort och när du stämplar in med ditt passerkort på jobbet.

Nu kopplar vi ihop det med passen och givetvis är det så att man har en eller två RFID- taggar i passen. Har man en RFID kan man verifiera, registrera och kolla passinnehavaren mot en databas, och registrera t.ex. in- och utresor ur ett land. Och vad händer nu om en person har ett giltigt svenskt pass men man vill snabbt hindra den från att resa? Personen kanske är efterlyst, eller det finns rent militära anledningar till att stoppa personen. Jo, man kan ju givetvis flagga upp det för en passkontrollant på skärmen. Men om personen har flera pass eller det finns andra orsaker, har man en liten mikrostrålare, som bara behöver vara aktiv kanske två sekunder, så exploderar det svenska passet automatiskt. Man läser alltså av RFID-taggen blixtsnabbt, kollar om passet ska förstöras och om så är fallet skickar man ut mikrovågor på personen. Att exponera en person för mikrovågor en sekund eller två är inte farligt, men det får ett pass man vill förstöra att explodera, och man har på så sätt förhindrat användningen av passet.

Men varför skulle man ha två RFID-taggar? Detta är lite spekulativt och kanske kommer framgent. Man måste då hitta på en algoritm för passgodkännande. Man kan alltså sända ut två olika frekvenser på radiovågor som aktiverar de två RFID som finns i passen. Sedan och som avstäms mot databasen, har man en algoritm för de nummer man fått, och detta kan man koppla t.ex. till något som ändrar sig hela tiden som datum eller liknande. Det betyder att den som vill förfalska pass måste känna till algoritmen för att kunna göra ”egna” pass. Den teknologin finns det inte många som har. Kopiera existerande pass skulle funka utan att känna till algoritmen, men inte att skapa egna.

Men i det aktuella fallet var det så, att polisen vägrade att ersätta ett pass som exploderade p.g.a. att man blandat i en blandning av sannolikt Nobelkrut, Magnesium och någon ädelmetall, i plasten, för att kunna enligt vad jag beskrivit ovan kunna förstöra pass vid behov med mikrovågor.

Att man nu gjort detta är som sagt inte mitt problem, men eftersom jag inte avser betala för ett nytt pass, och jag givit polisen tre chanser att fixa ett nytt pass utan att snacka men man tydligen inte fattat digniteten av detta – så jag hänger ut historien här.

Ärligt talat…är man så jäkla snål att man inte döljer historier som i tidigare blogginlägg och den ovan för 350SEK, är man dum och får skylla sig själv. Grattis – idag finns internet. Har Ni hört talas om det?