torsdag 25 oktober 2012

Om censur och politikernas prioriteringar


Nähä, det var ju väntat att man censurerade inlägget jag skickade till UNT. Men givetvis har man en lista på debattinlägg som kommit in. Så jag stänkte iväg en artig fråga vad problemet var, så vi får se vad (och om), de svarar. Jag synkade inlägget med SD:s ordförande i länet för att jag inte vill orsaka trassel för SD.
Men nu till en annan och tyvärr lokal sak. Man kan läsa i just lokalblaskan UNT på denna länk  att flyktingbarn ska få förtur i bostadskön i Uppsala. Det här är nog en av de mest korkade saker jag läst på länge. Man ska ha klart för sig att Uppsala är en studentstad med ett universitet och det råder en desperat brist på mindre lägenheter. Att få minsta tak över huvudet och en minimal kvart kostar skjortan. Minst bostad hyrs ut till, eller säljs till regelrätta ockerpriser.
Det finns sannolikt studenter som inte kan fullfölja/börja sina universitetsstudier i Uppsala för att bostadsbristen är så akut.

Så här har vi alltså Uppsalas politikers prioritering nummer ett – ”ensamkommande flyktingbarn”, vanligtvis från Somalia, Irak, eller Afghanistan. Ofta med låg utbildning och kan ingen svenska. Det sistnämnda ska man snabbt fixa genom att erbjuda den gratis svenskutbildning och gratifikationer om de lärt sig något. Vad de har för yrkeskunskaper vet ingen, men nämnda länder är knappast kända för högteknologi. Man räknar idag med runt 10 år i medelvärde innan en person från dessa länder kommer i förvärvsarbete.

Så nu ser vi vår framtid i sjuklöverns Sverige. Man satsar hellre på ovan nämnda kategori som helt felaktigt kallas ”ensamkommande flyktingbarn” emedan svenska ungdomar tvingas avstå från universitetsutbildningar, just för att kommunen prioriterat ”flyktingbarnen”. Barn förresten? Om de är barn behöver de väl någon som tar hand om dem och inte ett eget boende?  Är man under 18 år är man mig veterligt inte myndig rent juridiskt.

Men vänta bara om det är bostadsbrist idag, och lagen om eget boende (EBO) gäller. Snart kommer alla ”anhöriginvandrare”, och då snackar vi om trängande behov för avsevärt fler av bostäder.

Så om du är svensk ungdom och har fått en universitetsplats i Uppsala, är det bara att betala ockerpriser för ett krypin, eller avsäga dig platsen eftersom inga bostäder finns. Politikerna i Uppsala vill inte ha några universitetsutbildade svenskar – ”ensamkommande flyktingbarn” har högre prioritet än du och din universitetsutbildning. Sveriges framtid! Grattis!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Som det har pågått så länge, så hjälper det knappast nu att avskaffa EBO längre. VAR finns det gott om bostäder, där det även finns jobb? Kiruna? Praktikplatser i gruvorna för folk som varken kan läsa eller tala svenska ....?

För övrigt. Det torde finnas en gräns för de flesta skattebetalare hur många ggr de tål att läsa vilka som ska prioriteras. Det erkännes att generellt sett så har svenska ungdomar bättre kontaktnät, men förr eller senare lär fler och fler dra slutsatsen att problemet ligger i antalet som kommer.

Ulmerkotten sa...

Visst, grundproblemet är inte EBO, men det skapar en massa "berikningsområden", med "stort utanförskap". ett problem med detta är att alla bosätter sig bland "likar", med samma bakgrund, kultur, religion och språk. Sedan finns det inget incitament att integreras eller ens lära sig svenska.

För att kommentera dit sista stycke; i de allra flesta fall tror jag inte det spelar ett dyft roll med kontaktnät. I synnerhet inte om någon fått en universitetsplats på annan ort, vilket brukar vara regeln.