måndag 1 oktober 2012

Lite om svenska skolor


Lärarna har ju dåliga löner. Jag ser det som fundamentalt att våra barn får en bra utbildning och att man kapar ner på barnens utbildning och lärarlöner finner jag inte accepterbart. Barnens teknikundervisning på grundskolor och gymnasier är rent museibetonad, i synnerhet när det gäller utrustning och teknologi. Gapet mellan dagens teknik och den som skolorna kan tillhandahålla bara växer hela tiden och givetvis är det så att skolorna inte har pengar att satsa på ny eller bättre begagnad utrustning. När sedan ungdomarna hamnar i arbetslivet blir det en direkt teknikchock, och ungdomarna befinner sig i ett i det närmaste främmande land som skolorna inte förberett dem för.


Det har givetvis inte funnits pengar att vidareutbilda eller ens informera lärarna om vilka utrustningar som finns idag på arbetsplatserna och de tekniker som används.

Samtidigt förväntas lärarna göra ett så bra jobb som möjligt, emedan de har svältlöner och man kontinuerligt kapar allt som kostar pengar. Rektorer och skoldirektörer hamnar i en mellanposition och tvingas stå till svars, vanligtvis inför föräldrarna, varför allt på skolan är gammalt, utslitet och kostnaderna är nedbantade till anorektiska nivåer. Ansvariga politiker lyser med sin frånvaro på vartenda informationsmöte jag varit på.


Skolmaten är usel vilket leder till att många barn inte äter maten som serveras. Detta leder i sin tur till hungriga barn på eftermiddagarna med låg blodsockerhalt som har svårt att tillgodogöra sig undervisningen.

Efter en kort fundering har jag tre korta, och ogenomtänkta förslag, som borde kunna sjösättas omedelbart utan att totalkostnaden stiger ett öre.

För det första – All ”hemspråksundervisning” ska omedelbart förbjudas. Det finns ingen som helst anledning att svenska skattebetalare ska bekosta dyr och individuell undervisning för att barn eller ungdomar ska kunna konversera med sina släktingar i fjärran länder. Växer man upp i Sverige är det svenska som gäller för att kunna kommunicera med andra. Vill man lära sig vilket annat språk som helst, och som inte är en del av språkundervisningen må man bekosta det själv.

För det andra – Svenska för invandrare tas bort. De som kommit till detta land har valt att komma hit. De riktiga ”flyktingar” som hittar det lilla landet Sverige i norr kan man räkna på handens fingrar. Alltså kan det knappast vara någon nyhet att vi pratar svenska här och man må bekosta undervisning i svenska ur egen plånbok. Rent trams som ”belöningar” för att man lär sig svenska som man kan läsa om på denna länk, förbjuds omedelbums.

För det tredje – alla ”socioekonomiska bidrag” till skolor i ”utanförskapsområden” ska fördelas jämt över landet och per elev. Som skolorna ser ut idag för svenska elever finns ingen som helst anledning att specialadressera pengar till elever som inte tillgodogör sig den undervisning kommunerna betalar. Med denna vansinniga politik straffas alltså skötsamma, duktiga elever och får sämre undervisning, emedan motsatsen belönas.


De ovan nämnda pengarna, vilket inte lär vara småbelopp, används till att höja lärarnas löner samt att bekosta utrustning och undervisningsmaterial. Förbaskat enkelt, eller hur?

2 kommentarer:

Edward Ulfertz sa...

Punkt 2. "De som kommit till detta land har valt att komma hit."
och "bekosta undervisning i svenska ur egen plånbok."

Om de inte kan göra sig förstådda på svenska ska de själva stå för kostnaden av tolkar.
Där spar vi skattebetalare in 106 miljoner på ett bräde.

http://www.rod.se/h%C3%B6gre-krav-h%C3%B6jer-kostnader-f%C3%B6r-tolkar

Ulmerkotten sa...

Ok, i kontakt med polisen eller i rättsfall (domstolar) kan jag tänka mig att statliga eller kommunala medel kan bekosta tolkar, annars inte.